Att vara yogalärare är en livsstil….

…och det har blivit dags för mig att byta livsstil, älskade yogisar. Höstterminen 2015 blir min sista som yogalärare i Skaraborg. Jag slutar inte för att jag inte längre har lust, utan för att jag vill mer.

Maria_Hagman_by_yogafoto_05_webAtt vara yogalärare på heltid som egenföretagare innebär att man måste vara ganska fanatisk. Dels måste jobba jättemycket för att överhuvudtaget tjäna pengar, men dels för att det krävs att man säger ”Nej” till så mycket annat. Jag jobbar ju när andra är lediga och är ledig när andra jobbar. Fikastunder, kvällskurser, träningar, socialt umgänge går bort under största delen av året och som en mycket social person började ensamheten tära på mig. Jag blev less på att ha yogakläder på mig jämt, oinspirerad av att yoga ensam hemma, begränsad av att säga ”Nej, jag kan inte hänga med, jag jobbar…”

När kroppen är ens arbetsredskap, så måste man vara försiktig. Skadar jag mig kan jag inte jobba och om jag
inte jobbar får jag ingen lön. Att behöva avstå från att åka mountainbike på knotiga stigar, ta en risk när jag klättrar eller slänga mig utför en opistad svart slalombacke i snöstorm har börjat upplevas som extremt frustrerande och begränsande.

Givetvis har jag himla roligt på jobbet! Jag älskar att lära känna er och era kroppar, följa er utveckling och se er yoga mogna. Förutom föräldrarollen är mitt uppdrag som er yogalärare det mest personligt utvecklande jag någonsin gjort. Det har därför varit en mycket ångestfylld och lång process att komma till det här beslutet, men så sade en klok yogi till mig:

”Vi kommer klara oss, Maria, du har gett oss en bra grund och det är upp till oss att ta yogan vidare”.

…och så fort hon sade det här så släppte det i mig. Jag kan ju inte ta ansvar för andras yoga och sätta mig själv i andra hand. Hur mycket jag än kommer sakna er så ser jag fram emot att för första gången på nästan 9 år….

  • Ha ett jobb där jag får lön 12 gånger om åretpj
  • Börja rida igen/gå med i en löparklubb/klätterklubb- på kvällstid! i en grupp! med andra vuxna!
  • Utveckla min egen yoga
  • Ha stilettos och snygga klänningar till jobbet
  • Få arbetskamrater att umgås med
  • Att äta middag med familjen en vardagskväll och få natta mina barn
  • Gå på föreläsningar/filmvisningar/vernissage

Sedan i augusti bor jag i Eskilstuna och även om jag slutar att vara lärare på heltid kommer jag förmodligen erbjuda enstaka klasser där. Det känns också spännande att planera en yogahelg utanför Mariestad i mars. Jag har ett underbart jobb, men för mig måste det vara del av något större och inte navet i mitt liv just nu.  Paradoxalt nog kommer jag kunna yoga mer och utveckla min egen yoga nu när jag slutar och orsaken till att jag är lärare är ju för att jag älskar att yoga!

Jag vill Tacka er, vartenda en, för att ni välkomnat mig och yogan in i era liv. Tacka er för vartenda gång jag känt mig lite låg och trött och ni delat med er av er energi. Tacka er för att ni inspirerat mig att fundera på mitt eget liv och personliga utveckling.

Jag kommer sakna er otroligt mycket.

Maria_Hagman_by_yogafoto_13_web

 

Annonser

Vad är det för skillnad mellan en Eldsjäl och en Entreprenör?

Har du kanske en i din förening eller är du en så kallad ”eldsjäl”? Eldsjälen är en person som har en vision eller ett starkt intresse, en person som samlar andra människor i spännande projekt, eldsjälen är en person som får saker att hända.

Det är förmodligen också den enda personen som får saker att hända i projektet. Gör hen inget, händer inget. Alla initiativ för gruppen/projektet kommer från hen. Ingen eller få bidrar med egna ideer men alla är mer på noterna om eldsjälen arrangerar något. Är man en eldsjäl i en förening så får man garanterat inget betalt. Men alla är så imponerade och tacksamma för att hen orkar! Eldsjälar tror jag är övervägande kvinna i alla åldrar,eller man +55år.

En entrepenör då?

Entrepenören är en person som har en vision eller ett starkt intresse, en person som samlar andra människor i spännande projekt, entrepenören är en person som får saker att hända. Det är förmodligen också den enda personen som får saker att hända i projektet. Gör hen inget, händer inget. Alla initiativ för gruppen/projektet kommer från hen. Men till skillnad från eldsjälen är entrepenören redo att jobba häcken av sig för pengar eller annan belöning och tar gärna på sig allt jobb själv så att visionen följs. Jag vågar påstå att entrepenörer är övervägande män, även om strålande kvinnliga exempel finns.

Eldsjälen, å andra sidan, hittar man ofta i en förening, en grupp som rimligtvis är uppbyggd på att man ska hjälpas åt. Istället står och faller många föreningar med att eldsjälarna gör allt, men utan belöning. Dom här personerna är ju också mänskliga! Antag inte att entusiasm och drivkraft är oändlig och att den där enda personen inte också blir trött. Istället för att stå bredvid och bara klappa händer åt hur ”duktig” eldsjälarna är, hugg i själv! Se eldsjälen som inspiration och slut upp runt hen, använd hens kompetens, kunskap och vision, men låt dom inte dra hela lasset själv. Föreställ er att eldsjälen var en entreprenör och erbjud personen belöning (pengar, biljetter, material etc) för insatsen. Är eldsjälen viktig för er förening så ta hand om hen riktigt bra!

Men…

Att vara en eldsjäl betyder inte att personen ska kunna hålla resten av föreningen gisslan. Ingen otrevlig person, ingen opedagogisk mobbande tränare, ingen som bryter mot föreningens värdegrund ska vara så värdefull för gruppen att man inte kan utesluta dom om dom uppför sig illa.

Summa summarum: Är du en eldsjäl- be att få bekräftelse på ditt arbete, blanda in fler så att du behåller lågan och inte bränns ut! Känner du en eldsjäl- ge personen bekräftelse, hjälp till!

images

Personligen är jag både entrepenör och eldsjäl. Entrepenör när det gäller saker jag tjänar pengar på, men ses nog som en eldsjäl när det gäller triathlon. Men jag är bra på att dra gränser. Jag får ut massor med bra erfarenheter från triathlonarrangerandet, håller vissa kunskaper och skills up to date, knyter kontakter- det ser jag som min betalning just nu. Dessutom har jag just den hjälpen från andra som vi eldsjälar behöver. Den dagen jag inte längre får stöd av folket och föreningen i samhället där triathlonet hålls, då får jag leta upp ett nytt tillvägagångssätt att arrangera tävlingen. Då blir det kanske mer som belöningstörstande Entrepenör än gratisarbetande Eldsjäl, men slutar, det gör jag inte.