Sjuk vård i Mariestad

Näpp, ingen felaktig särskrivning där inte. Tyvärr.

De senaste dagarna har det varit så uppenbart för vår familj hur dåligt ställt det är med vården i Mariestad. Självklart har vi märkt det flera gånger tidigare men skillnaden mellan landstinget och det privata har aldrig varit så markant som nu. Så har var vår vecka i korthet:

Tisdag 0900: Jag ringer Vårdcentralen Linden för att få prata angående mina döttrars svullna körtlar (på den ena) och begynnande halsont (på den andra). Automatiska meddelandet säger att man ringer tillbaka på onsdag runt kl 1100.

Hm. Väljer att strunta i telefonkön. Jag tänker att jag avvaktar och ser vad som händer även om jag hade föredragit att få prata med någon samma dag.

Onsdag 0900: Jag ringer igen för nu är ena dottern lite sämre. Besked att jag blir uppringd på torsdagen runt kl 1300. Samtidigt har min hals börjat svullna och jag känner mig dålig. Jag ringer Kinnekullehälsan, får höra att det är 21 personer i kö men att dom ringer mig inom 30min. Efter 30min ringer man och jag får en tid på torsdag morgon 0900 eftersom jag just då inte var akut sjuk. Blir under dagen mycket, mycket sämre.

Torsdag 0900: Konstateras att jag har strep/halsfluss. Jag får recept direkt.

Kinnekullehälsan – Vårdcentralen Linden 1-0

  • Hur kan det vara så mycket lättare för ett privat företag att hantera en telefonkö på ett effektivt sätt?
  • Är det rimligt att få vänta i över 24 timmar för att överhuvudtaget få prata med någon?

Rådet man får från 1177 angående barn och Mariestads vårdcentral är att ”bara åka dit”. Har ni varit på Mariestadssjukhus med sjuka barn? Inget att rekommendera. Vid fler än ett tillfälle har vi fått vänta i över 2 timmar på några enkla test, möte med doktor och recept. Vill man sitta där på obestämd tid med ett sjukt barn, ett friskt barn och själv må dåligt eller vill man hellre ha en tid och veta man får snabb vård?

Jag tycker Vårdcentralen Linden ska inrätta en ”Barnlinje” dit man kan ringa om man har barn som är under 16 år och är dåliga. Man kunde få råd, boka en akuttid och slippa behöva sitta på vårdcentralen men en sjukling i timmar i hopp om vård. Vi får ju ändå rådet att bara åka dit, kan väl lika gärna räkna med oss!

 En annan sak som irriterar mig är följande: Jag hade mina döttrar med mig på Kinnekullehälsan och jag förstår inte varför man inte kunde ta ett enkelt test på dom för att se om dom hade strep! Först måste dom byta vårdcentral och det tar 24 timmar. Sen kunde jag ringa och beställa tid. Döttrarna fick sin penicillin först på fredagsmorgonen. Tack o lov var dom aldrig lika dåliga som jag blev, då hade jag naturligtvis sökt vård direkt. Men visst, inte schysst att min VC var så snabbt att hjälpa när inte deras var det.

När allt ändå ligger centralt i något datasystem så fattar jag inte varför man måste vara inskriven i en viss vårdcentral för all vård. Min make hade gärna gått och testat sig i Eskilstuna där han arbetar men han fick vänta tills han kom hem på fredagen (också positiv) för det var omöjligt att få ett sånt enkelt test utanför ens egna vårdcentral. Varför är det så?

Funkar det för en akutmottagning att göra test och skriva recept så kan väl vilken VC som helst göra detsamma? Det kanske blir mer administration, men so what? Det är ju den sjukas behov som ska stå i centrum!

Det kanske är Alliansen som styr i Sverige, men tyvärr inte så i Västra Götalandsregionen. Från Jonas Anderssons (Fp) (http://www.jonasliberal.se/uncategorized/nej-till-fler-allmanlakare/ ) hör vi att man säger Nej till att ett 30tal läkare i regionen ska få vidareutbildning. Hmm…undrar om dom vill stanna kvar då eller om dom väljer att flytta? Vad tror du? Och om regionen inte satsar på vården och att attrahera läkare vad händer med små sjukhus och vårdcentraler som i Mariestad? Vem drabbas i slutändan? Även om man får bukt med ineffektiva processer so hanteringen av telefonsamtal, kommer det snart inte finnas läkare kvar att ta hand om patienterna.

Här några förslag som Folkpartiet vill driva igenom om vi vinner valet:

–          Det ska bli lättare att få hembesök av läkare eller sjuksköterska när man har behov av medicinsk bedömning eller vård. För många, särskilt äldre, som är sjuka tar det på krafterna att komma till vårdcentralen.

–          Sjukvården ska bli mer serviceinriktad. Människors möjlighet att komma i kontakt med vården måste förenklas. Det ska bli lättare att boka tid och bli väl mottagen utan att hänvisas vidare.

–          Oavsett om det gäller ett planerat besök, eller om man behöver akut hjälp, vid vårdcentral eller sjukhus ska detta kunna ges så snabbt som tillståndet fordrar.

Läs mer på http://www.folkpartiet.se/lokalt/vgregion/valmanifest/halso-och-sjukvard/

Att rösta på Folkpartiet är för mig ett självklart, friskt val!

 

Annonser

Gruppen sätter ribban

Min uppgift som yogalärare är att skapa förutsättningar för andra att yoga. Jag säger ofta till deltagarna att jag är där för att guida dom och det är så ser jag det. Det man känner under och efter en yogaklass är helt ens egen förtjänst.

Jag har två klasser med samma benämning i två olika studios, men är det precis samma klasser i båda? Nej- därför att deltagarna är olika! En yogaklass är sammansatt av flera individer och tillsammans blir energin annorlunda varje gång man yogar beroende på vad individerna tar med sig till mattan den dagen. Jag kan ha en väl planerad klass men väldigt sällan följer jag klassen till punkt och pricka därför att den kvällen är energin i gruppen på ett visst sätt. I en klass kan jag ha några med ryggproblem, i en annan kan majoriteten vara starka men oerfarna yogis- här passar ju inte samma upplägg och asanas för båda. En annan kväll kan alla göra huvudståendet och då håller vi det lite längre, en annan kväll kanske ingen av dom närvarande kan Sirsasana och då jobbar vi på det.

När jag planerar en klass måste jag se till att det finns alternativ för alla ställningar och är man inte bunden av en serie som Ashtangan kan man improvisera för att bättre möta deltagarnas behov. Det är precis detta som gör det svårt och samtidigt himla kul att vara yogalärare! Jag måste koncentrera mig 100% på andra, ligga steget före dom som yogar, gräva i minnet efter alternativ och modifieringar på stående fot mm., men jag är ju där för deltagarnas skull, inte min egen.

En av klasserna jag håller är för icke- nybörjare till yoga. Det innebär att man kan yogans grunder och förstår hur en yogaklass går till: bla att man avslutar med meditation och avslappning, att man inte stör andra under klassen, att man ska göra sitt bästa men inte prompt göra samma som alla andra på bekostnad av sin egen kropps bästa.

Det handlar alltså inte om hur fit du är eller hur många ställningar du kan göra eller hur vig du är. Men sure; vissa grunder måste du ju lära dig. I en klass för icke-nybörjare går jag inte igenom vad en solhälsning är, eller hur man gör krigare 1, eller ujjayiandetaget. Jag har delat upp mina klasser för att kunna ge dom som yogat lite längre en chans att avancera ytterligare, men som sagt: individerna gör ju gruppen och gruppen bestämmer var ribban ligger.

Det är i deltagarens eget intresse att få ut så mycket som möjligt av en yogaklass genom att gå på rätt klass, inte när det passar bäst i tid. Ha det i åtanke när du bokar en klass i höst och är du osäker- prata med mig!

Ps: Har man en specialdiagnos (väldigt svaga handleder, ond rygg osv) är alltid bästa alternativet en privatklass för där kan vi i lugn och ro gå igenom hur man anpassar dom vanliga ställningarna till just dina behov, det hinns sällan med i en gruppklass.

 

Två suveräna ekologiska yogamattor!

Den vanligaste utrustningsfrågan jag får är alltid om mattor, så idag testar jag två till: YogiRaj Maharaja vita ekologiska matta 4mm och en lila Manduka eKO yogamatta 5mm.

Jag går igenom mattor rätt så snabbt; genom min egen yoga, de som används av privatkunder i mitt hem och så de jag använder som lärarmattor i mina studios. Värsta fienden för mina mattors grepp är hand- och fotlotion men jag kan inte gärna kontrollera vad mina kunder tar på sig innan yogan. I klasserna smörjer jag dessutom in deltagarna med China gel i början och en lavendelkräm vid Savasana…och går sen och placerar mina insmorda händer på min lärarmatta…

Vilken matta som känns bäst beror på om du gör Hatha eller Yinyoga: vilket grepp eller vilken tjocklek du föredrar. Hittills har jag tyckt att jag måste välja om jag ska ha en tjock matta eller en med bra grepp, men Eureka! både Manduka och YogiRaj mattan lyckas kombinera det här hur bra som helst!

2.1 kg, 183 cm x 60 cm x 4 mm
2.1 kg, 183 cm x 60 cm x 4 mm

YogiRaj matta är gjord av 100% naturligt gummi och juteväv vilket gör den lite strävare. Jag kan tänka mig att den funkar bra för dig som svettas lite mer och vill ha ett mer kännbart grepp. På andra sidan ser eller känner man inte jutväven, men greppet är lika bra, så man kanske vill ha den sidan upp ibland som omväxling. Men, det är faktiskt det som jag gillar mest med mattan: att man kan se vad den är gjord av. Lite coolt, tycker jag, det känns väldigt…eko! Den här mattan har helt och hållet vunnit mig över- sicken suverän matta! Greppet är out of this world- love it.

2,95 kg, 66 cm x 180 cm x 4.77mm 3,63 kg, 66cm x 200cm x 4.8mm
2,95 kg, 66 cm x 180 cm x 4.77mm
3,63 kg, 66cm x 200cm x 4.8mm

Manduka mattan är en av dom läckraste mattor jag sett! Ytan är liksom skimrande tack vare dom två olika sorts ytskikten och greppet är stabilt trots att mattan är nästan 5mm tjock. Jag tycker att tjockare mattor har en tendens att kännas för ”svampiga”, instabila, men tack vare att det är naturgummi i dom här mattorna så är det tvärtom ett riktigt bra kompakt underlag. Personligen har jag rätt knotiga fötter och knän men när jag yinyogade på mattorna så kändes det mycket skönt för alla mina knölar och kotor. Mandukamattan kan du också vända på för att få mer friktion, men jag tycker greppet är så bra på översidan så jag vet inte när man skulle behöva vända.

Vad har dom gemensamt: Dom är tunga! YogiRaj 2.1kg, Manduka 2.95kg, så inget du stoppar ner i resväskan för en flygresa. Ekologiska yogamattor har en väldigt karaktäristisk doft och att de avger denna doft är ett intyg på att de är gjorda av genuint, ekologiskt naturgummi, fritt från giftiga ämnen och kemikalier. Yogagrossisten har sagt att lukten dunstar efter ett tag.

Vad innebär en ekologisk matta? Ekologisk matta kan innebära så mycket med just dom är två är biologiskt nedbrytbara, giftfria, PVC-fria, klorfria. Mandukamattans gummi kommer till exempel inte från Amazonas. Vad en ekologisk matta/ekovänlig/giftfri matta innebär är inte reglerat idag så du får läsa beskrivningarna av varorna ordentligt. En giftfri matta behöver inte ha ekologiska material utan är ju bara fri från vissa kemikalier tex.

Varför ska man ha en ekologisk matta? Jag tror att ju mer man kan undvika att ha plaster och skräp nära på kroppen desto bättre. Om du som jag har många eller byter mattor ofta så är det ju smart att ha något som tillverkas och sen förstörs på ett ”bra” sätt.

Jag säljer billiga ekovänliga mattor (ca 250kr) främst till nybörjare för att dom vill ha sin egen utrustning men inte vet om yoga är något dom kommer fastna för. Yogar du sällan kanske du inte bryr dig så mycket om din matta- och det är helt ok. Men, precis som med mycket annat- det lönar sig att investera i lite dyrare grejor. Det ärskillnad på hur du yogar på en matta som kostar 250kr jämfört med en 700krs därför att den dyrare mattan är gjord av högre kvalite material. Har du riktigt bra grepp så händerna inte glider i Ner Hund så kommer du jobba kroppen på ett helt annat sätt, har du bra grepp kanske du äntligen kan hoppa in i Utanasana från Ner Hund, du känner energiflödet i Krigare 2…

Det finns olika ekologiska eller ecofriendly mattor, men det garanterar inte att dom är bra bara för det. Mattorna kan vara hala, fula, tunna, tjocka…Att en matta är eko är ett plus för mig, men jag skulle inte göra avkall på den standard som jag kräver av mina egna mattor och då var det mycket trevligt att YogiRaj och Manduka mattorna var så här pass bra. För dom är verkligen…suveräna!

 

Yoga Vecka Smoothies

Här kommer äntligen veckans smoothie recept! Jag körde först mina i hushållsapparaten och tog sedan handmixern för ett mer smooth resultat.

 

Måndag  (2 pers)
2 kiwis

1 dl druvor

1/4 vattenmelon eller annan slags melon

1 näve bladspenat

vatten efter tycke

 

Tisdag (2 pers)

1 avokado

1/2  mango beroende på storlek, tar man mango på burk räcker nog en halv burk

ananas: kanske 4 skivor?

1 lime: skalet och saften

2 dl mjölk

1-2dl vatten

 

Onsdag

1,5 apelsin

jordgubbar

mynta

ingefära

Den här är svår att skriva recept på. Ta så mycket av varje som du gillar själv.

 

Torsdag (1 pers)

2 dl mjölk (ta mer om du vill ha större smoothie)

1/2 burk mango eller 1/2 färsk mango

ingefära efter smak

kardemumma efter smak

smothie

 

Låt yogan förändras i takt med vad som händer i ditt liv

Våra liv består av många olika faser och perioder. En del väljer vi själva att starta; vi gifter oss, får barn, börjar plugga, flyttar utomlands… Andra händer oss; någon vi älskar dör, barnen flyttar hemifrån, vi får barnbarn…

Men det är just dom här faserna, utvecklingen, som är själva livet. I de fall där vi själva får bestämma riktning och händelser i vårt liv har man stannat upp, funderat, tagit ett beslut och gått vidare. I dom fall där något har hänt oss måste vi också ta ett beslut om hur man vill hantera situation, och så gå vidare.

yoga1Yogan är inte annorlunda. Din yoga behöver inte vara jämn utan den borde följa livets vågor och intensitet eftersom vi behöver olika saker från yogan i olika skeden i livet. Däremot är det lätt att man fastnar i att man gör en viss yoga och när man av olika orsaker inte längre kan yoga på samma sätt så slutar man. För mig är yogan i högsta grad något som är cirkulärt istället för linjärt. Det är inte så att jag började med hatha, gick vidare till meditation, sen vidare till…På grund av skador, barnafödande, ork- you name it, så måste jag i omgångar anpassa det jag gör.

Ta bara en vanlig arbetsvecka: måndag och tisdag har du mer energi och gör en svettig Hathayogaklass, onsdag och torsdag händer det mycket på ditt jobb och istället för den kraftfulla Hathayogan väljer du att bara göra ett par yinställningar för att grunda dig, fredag börjar du bli förkyld och känner dig hängig- en stunds meditation för att bearbeta veckan passar bättre, lördag läser du yogaböcker i sängen…

y3Beroende på vad som händer i ditt liv kanske du vill fokusera på meditation, pranayama eller att bara läsa om yoga, andra tider på fysisk hatha och det är just det här som är viktigt att komma ihåg. Yoga är så många saker! Det borde inte vara begränsad till något du gör en kväll i veckan på en speciell plats utan öppna upp för att låta yogan genomsyra hela din tillvaro och förändras med den. Efter en mer introvert period kommer du ha nytta av din meditation och pranayama när du väljer att gå ut och interagera mer aktivt med folk igen. På samma sätt kommer du må bra av att meditera på alla intryck du fått under din mer extroverta period.

Ålder är ju aldrig poppis att ge in för men det kommer hända för de flesta av oss med genom att man får börja skära ner eller sluta med vissa ställningar. Yogan lär oss om detachement- att släppa, att inte vara fäst vid. Var inte fäst vid din yoga som den är just idag för då kommer du sannolikt inte heller utvecklas vare sig med dina asanas eller sprirituellt. Var öppen för och välkomna förändring!

OM Shanti

Varje elev ska medtaga flytväst, oboe, ponny…och så frukt, så klart!

Av någon anledning är det otrolig debattskapande att kräva att skolor följer skollagen när det gäller avgiftsfriheten. Varje gång jag kräver att skolorna i min kommun ska sluta upp med att be barnen ta med frukt, flytväst eller dyl hoppar någon upp och hävdar att ”Visst har alla råd med ett äpple om dagen! (för det har ju JAG)”

Men vet du vad: det är inte dig jag bryr mig om. Det här handlar inte om dig som kan eller kommer ihåg att skicka med dina barn vad som helst skolan ber om. Det här handlar om dom som inte kan.

Enligt Rädda Barnens definition av fattigdom levde under 2011 232 000 barn i fattigdom – det vill säga ungefär 12 procent av alla barn i Sverige. Det är alltid de som har det tuffast ekonomiskt som har svårast att hantera alla krav från skolan, vilket potentiellt leder till utanförskap för barnet redan i klassrummet.

10 kap 10 § i skollagen lyder: Utbildningen ska vara avgiftsfri.

Tyvärr sätts det fortfarande system i att be om frukt, matsäckar, sportutrustning till aktivitetsdagar, lussekläder till Lucia, insamling till läraren vid terminsavslutningen m.m. Det som någon tycker är en petitess kan vara en ångestfylld kamp för en försörjningsstödtagande förälder. Jag vikarierar på skolor i min kommun och närliggande kommuner och det är helt galet så mycket det bes om från föräldrarna! Det är pengar, det är skridskor, matsäck mm. En av skolorna ligger i ett område med hög andel invandrare och asylsökande. Hur lätt är det för en asylsökande eller nyligen inflyttad att hitta skridskor med en veckas varsel? Att fixa matsäck? Barncykel? Jag blir lika förbannad varje gång jag ser det i kontaktböckerna, sådan arrogans från skolans organisation att lägga sådana här krav på familjerna utan att först fråga!

Alla har väl en flytväst? Annars har man ju över Kristi Himmelsfärdshelgen att köpa en. ..
Alla har väl en flytväst? Annars har man ju över Kristi Himmelsfärdshelgen att köpa en. ..

De flesta kanske har möjlighet att låna skridskor och en hjälm, men det finns dom som inte kan. De flesta kanske har råd med en frukt, men det finns dom som inte kan. Och sen har vi dom som helt sonika glömmer! Jag har glömt mitt barns frukt, gympåse, skulle glömt flytvästen på senaste utflykten för jag inte läst lappen så noga förrän dagen innan osv. Mitt slarv är inte ekonomiskt baserat, men eftersom man har bett mig så drabbas ju mitt barn ändå. En rektor jag pratat med säger man har dialog med förskolan om vem som kan behöva extra stöd. Vaddå, så har man noterat vem som kan vara lite glömsk ibland och har skolan dom dagarna frukt till barnet? För gäller inte det alla?

Lidandet är lika stort för barnet oavsett orsak till avsaknad av frukt/flytväst/skridsko och det ju just det utanförskapet som jag inte vill skolan ska skapa!

Allt det här kan undvikas genom att skolan slutar med att be föräldrar bidraga till aktiviteter eller insamlingar till skolan!

Betyder då det här att man inte ska kunna ha några aktiviteter alls i skolan? Kanske, kanske inte, men skolan bör planera bättre: Gå ut med en enkät till alla föräldrar och säg att under läsåret/terminen kommer vi erbjuda följande aktiviteter och vi vill se vilka som har möjlighet att ta med flytväst/ponny/skridskor och vem som behöver låna. Märker man i augusti att tio barn inte kan ta med skridskor, ja då har skolan tid på sig att fixa fram. Men: man ska inte slänga ut förfrågningar någon vecka innan och skolan ska tänka sig noga för vad den ber om. Den måste också vara beredd på att faktiskt stå för alla kostnader. En friskola i min kommun har budgeterat för frukt till eleverna, man har insett att det måste vara en prioritering. Så svårt var det… Det är skittrist att jag ska behöva bråka om att skolan ska följa lagen! Därför kommer jag in flera skrivelser insitera att kommunen tar ett principbeslut om att följa skollagen när det gäller detta. Som en sista utväg blir det att vända sig till Skolinspektionen, men man hoppas ju att kommunen har mer vett än att låta det gå så långt.  Några kommentarer: ”Man får inte be eleverna betala för studentfesten för skolan ska var avgiftsfri, så det blir nog ingen studentfest”. Nu kommer nog inte studenten som en överraskning för de som går gymnasiet. Jag är säker på att man gemensamt under tre år kan jobba tillsammans för att hitta en lösning. Sen anser jag att en studentskiva inte är del av utbildning eller skolans aktiviteter på samma sätt som tex en friluftsdag. ”Vår skola fick gratisbiljetter till en operaföreställning i en annan stad. Eftersom man inte kunde be om busspengar fick vi avstå biljetterna”. Det är svårt att hitta snabba lösningar, men rimligtvis borde det kunna finnas bidrag, anslag eller annat man kan ansöka om för såna här situationer. Visst är det synd att man fick avstå, men det är ändå bra att inte enstaka elever fick avstå för att dom inte kunde betala bussen, det hade i mina ögon varit värre.

______________________________________________

Har du problem med din skola? Kontakta mig för hjälp med ett medborgarförslag du kan lägga till din kommun där du kräver att man tar ett principbeslut att alla skolor ska följa skollagen. Du kan också gå med i ”Frivilliga Fruktkampen” på Facebook där man kan hitta personer i din kommun som du kan jobba ihop med i såna här frågor. Läs mer på http://www.fruktkampen.se