Sexualiserandet av yogan

Det finns tyvärr en trend inom yoga industrin att sexualisera utövandet. Främst matas vi med bilder på supersmala, fit, kvinnliga proffs yogis som slår knut på sig själva i den minsta bikinin som finns. Stämmer det med dig och din yogaoutfit eller hur du yogar?

Image
Syns inte revbenen är du nog ingen riktig yogi…

Söker man på ”män som yogar”/”men who do yoga” kommer det upp bilder på den ena muskliga snyggingen efter den andra. Oftast med bar överkropp, gärna i en cool armbalans. Eller så det motsatta: en indier med lång skägg i en meditationsställning. Stämmer någon av dom bilderna med dig eller hur du yogar? I höst startar jag ”Yoga för Män” i Mariestad. Hur många män tror ni vågar komma efter att ha googlat yogande män?

Image
Så här ser väl alla män som yogar ut, va?

Dom sexualiserande bilderna på män och kvinnor som yogar tycker jag är skadliga. Det ger oss en falsk bild av vad yogan är och vad den kan ge oss. Det får oss att tro man måste passa in i en viss mall av hur en yogi ska se ut. Precis på samma sätt som vi matas med bilder och krav från samhället i övrigt om hur en kvinna/man ”ska” se ut.

En gång fick jag en fråga från en deltagare, och jag tror inte hur tänkte innan hon sade det: ”Hur kommer det sig att yogalärare normalt är så himla supersmala?” Vet ni hur det lät i mina öron? ”Varför är du inte lika supersmal som alla andra yogalärare?” Sure, det här visar kanske mina egna osäkerheter om min storlek, men jag är också medveten om att jag inte ser ut som dom där tunna proffsyogisarna. Men är det något jag strävar mot eller ens tror jag kunde uppnå? Nej.

Jag skrev till en vän häromdagen: ”När jag är aktiv, när jag tränar, så tänker jag inte på om jag har en extra rulle i midjan. När jag orkar simma långt, cykla, yoga, då njuter jag av att kroppen är så FUNKTIONELL! Att man KAN!”

När jag yogar då njuter jag verkligen av allt jag faktiskt kan göra med min kropp. Jag struntar egentligen i om jag har en snygg topp på mig bara den håller bysten inne när jag står i huvudståendet. Jag älskar mina starka lår som inte bangar för en lång sekvens stående balanser. Jag tänker jag måste jobba med mer magmusklerna för att jag vill kunna en viss yogaasana, inte för att få komplimanger över min platta mage.

Yogan gör mig fri! Den får mig att fokusera på det jag faktiskt kan göra och hur cool det är. Att yoga gör mig nöjd med min kropp och det otroligt underbara ”yoga high” man upplever efteråt kan inte uppnås på något annat sätt än att jobba med sin kropp. Och är inte det precis vad vi vill åt: Inre styrka, självförtroende och att älska vår egen kropp. Saker som egentligen är självklara men som vi tyvärr måste jobba med att få lov att känna och tycka.

Det viktiga med yogan är hur den får oss att känna. Det du känner när du yoga är lika mycket värt och riktigt som alla andras, oavsett hur du ser ut. Men om vi hela tiden matas med sexiga bilder på avklädda yogis så dras fokus bort från själva yogandet och det som händer innuti och istället läggs på det yttre.

Det finns en superbra site på Facebook som heter ”My Real Yoga Body”. Här kan vem som helst skicka bilder på sitt yogande just i syftet att motverka alla styliserade bilder av yogis. Det är bilder på yogis som dig och mig, yogandes i gammal tshirt och shorts, i vardagsrummet, i parken, fotade när vi äntligen lyckas göra något vi jobbat hårt mot eller bara vill dela med oss av hur vi yogar. Långt från de översexiga halvnakna hårt retuscherade proffyogisarna ger MRYB en underbar verklig bild av hur en yogi ser ut: dvs- precis hur som helst!

Och tack o lov för det. Låt yogan vara ett tillfälle där du får lov att bygga styrka, vara positiv och kärleksfull mot dig själv och lämna alla andra krav utanför mattan.

Kick some asana, dudes and dudettes! Du är perfekt precis som du är.

Annonser

Årets yummiest kokbok!

Green Kitchen Stories   

David Frankiel och Luise Vindahl

ISBN 978-91-1-305577-0    Norstedts förlag

Jag gillar nog att äta mer än att laga mat och därför är en bra kokbok guld värd. Den här boken är just guld värd!

Korta recept, inget krångel och roliga kombinationer som jag aldrig skulle kommit på själv. Med varje ny kokbok så får man gå ut och köpa på sig vissa basingredienser, men eftersom min familj handlar och planerar menyn veckovis (och lagar det mesta på söndagar) så är det inget problem. När man väl har vissa grundprodukter hemma är det ju lätt att mer spontant laga olika recept.

Boken är indelad i Frukostar, Lättare Rätter, Mat på väg, Familjemiddag, Munsbitar (sic), Drycker och Sötsaker. Möjligen hade jag viljat ha fler Familjemiddagar och drycker är jag aldrig särskilt intresserad av. Däremot är Frukostarna mycket intressanta och säg den som inte behöver extra inspiration där? Kapitlet Lättare Rätter är kanske det svagaste, med bara ett fåtal recept. Däremot kan både Frukostarna och dom Lättare Rätterna användas som mellanmål till barn och vuxna och kan förberedas i förväg, vilket är ett plus. Tunna pannkakor (eller snarare en tunn omelett) med äpple och keso låter som en bra start på dagen eller som mellanmål och kan ju ätas både varm och kall.

Recept jag tänker testa direkt är Mjölfria pannkakor med banan och kokos, Pyttipanna med bondbönor och Röda linsbollar. Sallader tycker jag däremot är pointless i kokböcker så vida dom inte är varma sallader. Sallader överhuvudtaget är pointless för mig, jag vill äta mat, inte gräs.

Jag har aldrig sett dom här recepten förut och det är ett plus för en del receptböcker är alldeles för snarlika. Det är ju som höres en vegetarisk kokbok, men de flesta recept är glutenfria eller så ges det tips på hur man kan göra dom GF eller vegan.

Läs gärna mer på deras hemsida eller besök deras bra blog med fler recept och tips!

www.greenkitchenstories.com

Toppebra recept och fina bilder.
Toppebra recept och fina bilder.

 

Fastna inte i en ide om att du måste tända rökelse och lyssna på valsång…

…för att yoga hemma.

Jag har tidigare skrivit en post om hur man ska låta yogan mogna fram. Den här posten är för er andra, ni som VILL men…ah, inte kommer er FÖR, riktigt.

Vanligaste frågan jag som yogalärare får är om jag yogar varje dag. Nej, det gör jag inte. Jag har två barn och en hund och en man och tränar annat och och och. Ibland räcker inte tiden till, även om jag prioriterar yogan över otroligt mycket annat, tex städning, trädgårdsarbete, sömn…

Inte för att vad jag gör ska vara någon slags måttstock för hur du ska leva men…jag förstår varför folk är intresserade. Däremot yogar jag mycket, men varierat- och det ska det här inlägget handla om.

peace Hur  Min kropp pallar inte för en yinyogaklass klockan 0545 en tisdagsmorgon i januari. För det första är det kanske inte nödvändigt för kroppen med just yinyoga på morgonen och för mig personligen skulle det vara en ren pina att yinyoga då. För mig, passar det bättre med något lugnt som ändå skapar hetta i kroppen. Tex har jag gjort en Ashtangainspirerad klass på ca 1 timme som jag gör. Den innehåller många solhälsningar, huvudstående, många framåtböjar (hey- it’s the primary series!) men bara ett hjul. Min morgonyogaklass är inte klassen jag gör coola armbalanser eller testar nya grejor i, den är till för att väcka upp och mjuka upp.

Andra klasser jag använder är en 30 min vigorös Jivamuktiklass och en långsam 30 min Jivamuktiklass. Den förstnämnda tar jag om jag behöver värma upp kroppen inför kvällens klasser, den senare om jag vill samla tankarna, gosa lite på mattan.

Yinyogan gör jag lättast mitt på dagen. Eller på kvällen om jag är hemma, men då har jag oftast barnen att ta hand om och efter kl 2000 tycker jag det blir lite sent att yoga. Men vi är alla olika.

Jag har dessutom många många 90 minuters klasser som jag använder. Dom gör jag på dagtid och det är här jag gör dom där balla grejorna eller testar nytt.

Det viktiga är: variera efter tiden du yogar på, efter kroppens behov. Är du stressad- gör en yinyogaklass. Är du stel- gör fler övningar just för den kroppsdelen. Du måste vara motiverad för att ta dig till mattan, varför sabba det genom att sätta upp för höga mål? Det är helt ok om det bara blir 25 minuter eller om du bara gör solhälsningar en kvart. Vad behöver du just den stunden?

En bra grej kan vara att föra dagbok över yogandet i början så man kan titta tillbaka och fundera lite. Skriv upp vilka ställningar du gjorde, vilken tid och hur det kändes.

Testa själv, skrev ner, testa igen. Vad är du sugen på att göra? Vad funkade inte?

Kanske din bästa yogatid inte är en fredagkväll kl1900?
Kanske din bästa yogatid inte är en fredagkväll kl1900?

När Jag trodde ALDRIG jag skulle gå upp 0545 och yoga, men…nu är det en av mina favoritstunder. Har jag mycket att göra så prioriterar jag mitt liv så: yoga före sömn. På helgerna hinner jag oftast med en 30 minutersklass någon eftermiddag. Fast här är vi ju alla olika! Din bästa yogastund kanske är lördagsmorgon klockan 8 för det passar med ditt liv.

Så länge yogan prioriteras överhuvudtaget! Jag har kortare klasser jag gör därför att yogan är så viktigt för mig att jag hellre gör lite än inget alls.  Att säga att du inte har tid kan vara för att du tror du måste lägga ner en timme eller mer i taget.

Dra ner på kraven och se vad som händer.

 

Slut ögonen om du störs av stöket runt dig när du yogar.
Slut ögonen om du störs av stöket runt dig när du yogar.

Var Vaddå, har inte alla ett yogarum hemma? Nej, just det. Jag tycker man kan yoga var som helst. Bry dig inte om skiten under soffan eller pennan du ser under bokhyllan. Det kan du ta sen. Det svåraste med att yoga hemma är att börja, att göra den där första solhälsningen. Efter det brukar man komma igång. Ge dig själv den chansen!

Fastna inte i en ide om att du måste tända rökelse och lyssna på valsång. Ibland lyssnar jag på yogamusik när jag yogar, andra gånger Massive Attack, pop, schlager…Andra gånger inget alls.

 

 

Genom att du testar lite olika tillvägagångssätt, lite olika tider, lite olika omständigheter så kommer din lyhördhet för vad din kropp behöver öka. Jag tror att genom man varierar, så ökar dessutom chansen att man yogar. När det inte längre bara finns den där utopiskt ideala tiden för yogan, så blir all tid- Yoga Tid!

PS: Tycker du att det är svårt att komma igång: Boka en privatlektion och din yogalärare hjälpa dig sätta ihop en klass eller flera till dig att testa.

Res smart!

2012 åkte jag till Spanien på yogaresa. Man behövde inte ta med en matta för det fanns där, sade dom. Bra, tänkte jag. Min matta är nämligen guld värd: supergreppig, kompakt och tung. Visserligen reser jag med den i Sverige, men den skulle inte få plats i en handbagageväska.

Så jag åkte dit och yogade på deras mattor som var helt ok. Det var en svettig vecka för alla, både på mattan och i solen. När vi alla hjälptes åt att städa studion sista morgonen så frågade vi om vi skulle tvätta mattorna och låta dom torka i solen. ”Nej, det hinns inte för nästa grupp kommer ikväll”, blev svaret. ”Mattorna tvättas i slutet av säsongen.”  Eugh! Alltså…hur många andra hade svettas på ”min” matta i de föregångna fyra månaderna av säsongen? Hur mycket gammal svett från andra hade jag gnuggat in i mitt egt skinn? När jag återvände följande år tog jag därför med mig min matta, men så flög jag med SAS dit och hem så det gick bra att ha med min tjocka matta som handbagage.

I sommar bär det av till Rom för att yoga, jag åker till London en del, till Stavanger ibland och runt i Sverige. Jag har tröttnat på att dra på min fina hemmamatta för det är verkligen ett åbäke. Dessutom vill jag inte äventyra greppet genom att yoga på den med solkräm eller annat på kroppen. Jag testade därför en resematta från YogiRaj, som är Yogagrossistens egna märke. Mattan heter Pathika och är 60cm x 183cm x 2 mm, så den är verkligen tunn. Den väger också bara 0.8kg. Jämfört med min hemmamatta så är den som en liten bit lakrits!

Image

Vilken av dom här vill du hellre resa med? Precis.

En viktig sak när man flyger är ju handbagage eller incheck och även här funkar ju YogiRajmattan bättre än min gamla:

Image Resemattan får plats i min väska OCH det finns plats kvar för bikini och en bok!

Trots att den är så tunn har den faktiskt jättebra bra grepp också, så den kommer få hänga med mig på alla Hathayogaäventyr från och med nu. Däremot tror jag att den får stanna hemma om jag ska göra något yinbaserat, just pga tunnheten. Ska man yinyoga blir det för hårt, i alla fall för mig, men man kan ju alltid lägga en filt under eller över, om man vill.

Jag tog en svart matta för jag är så himla praktisk, men den finns i svart/blå/augbergine hos Yogagrossisten Normalt kostar den 149kr (men just nu på rea 99kr) vilket är ett toppenbra pris, för jag kan inte garantera att jag inte köper grejor (skor) i Rom i sommar och får lämna mattan kvar i Italien…

Men…nästan det bästa av allt…Min nya yogamattaväska från Manduka! Jag har redan ett fint fodral för min matta som var sytt av en yogis dotter, men det saknar fack vilket gör att jag ändå måste ha handväska eller stora fickor. Jag den här hos Yogagrossistennär jag ändå fixade resematta och slog till. Den jag valde heter GO Play Manduka.

ImageGillar’n skarpt! Inte bara för när jag ska yoga i storstäderna utan för när jag ska ha privatlektioner och bara behöver ha med mig det nödvändigaste (anteckningsblock, mobilen, plånbok, nycklar- det är bra storlek på facket). Den kostar 249kr och fanns i flera färger som röd, svart, grå, turkos och orange. Jag gillar ju färg så jag tog en röd som du ser.

Jag köper in så mycket grejor till mina yogisar, jag glömmer helt bort att fixa grejor som funkar till mig själv. Fast med resemattan och väskan så blir ju livet lättare för mig också, både till vardag och ”fest”.

Önskar dig en solig vecka i väntan på värmen!

Vad är det för skillnad mellan en Eldsjäl och en Entreprenör?

Har du kanske en i din förening eller är du en så kallad ”eldsjäl”? Eldsjälen är en person som har en vision eller ett starkt intresse, en person som samlar andra människor i spännande projekt, eldsjälen är en person som får saker att hända.

Det är förmodligen också den enda personen som får saker att hända i projektet. Gör hen inget, händer inget. Alla initiativ för gruppen/projektet kommer från hen. Ingen eller få bidrar med egna ideer men alla är mer på noterna om eldsjälen arrangerar något. Är man en eldsjäl i en förening så får man garanterat inget betalt. Men alla är så imponerade och tacksamma för att hen orkar! Eldsjälar tror jag är övervägande kvinna i alla åldrar,eller man +55år.

En entrepenör då?

Entrepenören är en person som har en vision eller ett starkt intresse, en person som samlar andra människor i spännande projekt, entrepenören är en person som får saker att hända. Det är förmodligen också den enda personen som får saker att hända i projektet. Gör hen inget, händer inget. Alla initiativ för gruppen/projektet kommer från hen. Men till skillnad från eldsjälen är entrepenören redo att jobba häcken av sig för pengar eller annan belöning och tar gärna på sig allt jobb själv så att visionen följs. Jag vågar påstå att entrepenörer är övervägande män, även om strålande kvinnliga exempel finns.

Eldsjälen, å andra sidan, hittar man ofta i en förening, en grupp som rimligtvis är uppbyggd på att man ska hjälpas åt. Istället står och faller många föreningar med att eldsjälarna gör allt, men utan belöning. Dom här personerna är ju också mänskliga! Antag inte att entusiasm och drivkraft är oändlig och att den där enda personen inte också blir trött. Istället för att stå bredvid och bara klappa händer åt hur ”duktig” eldsjälarna är, hugg i själv! Se eldsjälen som inspiration och slut upp runt hen, använd hens kompetens, kunskap och vision, men låt dom inte dra hela lasset själv. Föreställ er att eldsjälen var en entreprenör och erbjud personen belöning (pengar, biljetter, material etc) för insatsen. Är eldsjälen viktig för er förening så ta hand om hen riktigt bra!

Men…

Att vara en eldsjäl betyder inte att personen ska kunna hålla resten av föreningen gisslan. Ingen otrevlig person, ingen opedagogisk mobbande tränare, ingen som bryter mot föreningens värdegrund ska vara så värdefull för gruppen att man inte kan utesluta dom om dom uppför sig illa.

Summa summarum: Är du en eldsjäl- be att få bekräftelse på ditt arbete, blanda in fler så att du behåller lågan och inte bränns ut! Känner du en eldsjäl- ge personen bekräftelse, hjälp till!

images

Personligen är jag både entrepenör och eldsjäl. Entrepenör när det gäller saker jag tjänar pengar på, men ses nog som en eldsjäl när det gäller triathlon. Men jag är bra på att dra gränser. Jag får ut massor med bra erfarenheter från triathlonarrangerandet, håller vissa kunskaper och skills up to date, knyter kontakter- det ser jag som min betalning just nu. Dessutom har jag just den hjälpen från andra som vi eldsjälar behöver. Den dagen jag inte längre får stöd av folket och föreningen i samhället där triathlonet hålls, då får jag leta upp ett nytt tillvägagångssätt att arrangera tävlingen. Då blir det kanske mer som belöningstörstande Entrepenör än gratisarbetande Eldsjäl, men slutar, det gör jag inte.

Skyhöga förväntningar på yogan

I Sverige är folk generellt fortfarande lite okunniga om yoga och nybörjares förväntningar på yogan är ibland skyhöga:

Jag vill börja ett nytt liv! Jag vill kunna lägga fötterna bakom huvudet! Jag vill bli lugn och fokuserad! Jag är utbränd och vill ha mer kraft igen! 

Inget av dom här är väl direkt fel orsaker till att börja yoga, problemet är att man vill se en omedelbar förändring. Jag har hållt på med yoga sedan 1998 och i vissa aspekter är det först nu, 2014, som jag märker att yogan är del av mig. Fast då vill jag inte påstå att min yogaväg hittills varit spikrak och konsekvent, hur man är som person spelar ju också roll i hur och vad man tar till sig. För mig var det lättare att ta till mig disciplinen, den fysiska yogan (asanas) och viss filosofi. Andra delar som tex meditation…oj oj så jag får jobba!

Ibland verkar det dessutom som om yogis tror att bara man yogar så kommer allt annat gratis. Men vi vill uppnå en förändring, så kan vi inte se yogan som något isolerat, något vi bara göra på mattan en gång i veckan, utan vi måste ta med oss det vi upplever och lär oss i klassen och applicera det på andra delar av vårt liv.

Den som vill bli mer flexibel kanske borde gå till en yogaklass flera gånger i veckan, men hen måste tänka på hur hen tränar i övrigt och gör efter träningen. Om man springer flera gånger i veckan och inte stretchar efteråt: hur skulle en yogaklass i veckan kunna råda bot på stela ben och höfter?

Vill du förändra ditt liv, ta en bit filosofi i taget, till exempel ahimsa: ickevåld. Lev två tre veckor enligt ahimsa innan du lägger till något mer. Yoga en gång i veckan, kanske två om du verkligen har tid. Släng dig inte in i ett hektiskt schema där du mediterar varje dag, yogar fyra gånger i veckan, absorberar all yogafilosofi och försöker ändra allt direkt. Hur hållbart är det?

Yogan har otroligt mycket att ge, men ha inte för höga krav varken på dig själv eller yogan, speciellt i början. Låt istället yogan växa fram, mogna, i ditt liv. Se var den tar dig. Vissa val kommer ske sig naturliga (att sluta äta kött när man praktiserar ahimsa), andra får man utveckla med disciplin.

Det är inte yogan som sviker dig när du misslyckas med dina mål- det är det du själv som gör! 

Låter det tufft? Tja, men det är ju så det är. Yogan finns där i all sin underbara rikedom och vishet, men den tar inget ansvar för de kraven som du ställer på den. Jag råder dig istället att slappna av i yogan, lyssna innåt och känna efter hur du egentligen mår och vad du egentligen behöver. Förmodligen kommer du då upptäcka att det är något helt annat än vad du först trott.

Kärlek och Ljus,

Maria